Mottagning biskop Sven

Vid en välbesökt gudstjänst i domkyrkan mottogs biskop Sven som biskop i Växjö stift.

En härlig gudstjänst och inte minst avslutningen med tre orglar. Domkyrkan i Växjö har tre orglar och tre duktiga musiker. Att få höra dessa tre orglar samtidigt är en fin musikupplevelse.

Under gudstjänsten så förstod jag innebörden i biskops Svens valspråk. Jag har funderat under veckan vad valspråket egentligen stod för.

Biskop Sven har valspråket "De som sår under tårar skall skörda med jubel", hämtat från Psaltaren 126:5.

Många av oss vet hur det känns att "så under tårar". Genom vår omsorg och vårt arbete bidrar vi till att andra får vad de behöver. Så tjänar vi våra medmänniskor. Men ibland gör vi det med tungt hjärta. Ändå brukar vi fortsätta, för uppgifterna behöver bli utförda, också när det sker med tårar i ögonen.

Men vi har även varit med om att jublande glädje uppfyllt oss. Den stora glädjen när nytt liv bryter fram ofta oväntat, alltid förnyande. Vi har inte bara ?sått under tårar?, vi har också fått vara med om att "skörda med jubel".

Nej till proffsboxning

Säg nej till proffsboxning i Sverige. Det finns ingen anledning att i Sverige ha en s.k. sport där avsikten är att skada vandra genom slag.

Biskop Sven

Välkommen Biskop Sven till Växjö stift. Idag har Sven Thidevall vigts till Biskop för Växjö stift vid en högmässa i Uppsala domkyrka. Vi var många från Växjö stift som var där. En högtidlig dag. Sven Thidevall blir den 57:e biskopen i Växjö stift.

Bild Ikon

Jag hade förmånen att medverka i biskopsvigningen genom att bära fram biskopskorset. Ett kors i guld. Med tanke på dagens guldpris så måste värdet vara betydande. Värdet är inte bara pengar, det stora värdet är det symboliska.

Som ny biskop har Sven Thidevall valt valspråket "De som sår under tårar skall skörda med jubel", hämtat från Psaltaren 126:5.

Lärare

Skolminister Jan Björklund, folkpartiet, vill förbjuda fastanställning av obehöriga lärare. Vem är behörig och vem är obehörig? Ett orealistiskt utspel. Man kan inte inkompetensförklara en hel grupp på det sättet som Jan Björklund gör.

Jan Björklund har i en intervju sagt "vi ska bara ha behöriga lärare i framtiden i våra skolor". Det hade varit bättre att han sagt "vi skall ha bra lärare i framtiden i våra skolor". Det är viktigt för våra barns framtid att det är bra lärare i skolan. Det är inte synonymt med att vara behörig lärare och vara en bra lärare.

Likaväl som det finns behöriga lärare som är dåliga lärare så finns det obehöriga lärare som är bra lärare. Lärarna måste få bedömas inviduellt och inte som kollektiva grupper. Även andra kompetenser är akademiska poäng måste få ingå i bedömningen. Något som är viktigt är arbetslivserfarenhet utanför skolans värld.

Det är länge sedan jag gick i skolan och den skola vi har idag ser helt annorlunda ut. På den skolan jag gick fanns det lärare med lektorstitel som inte borde ha varit lärare samtidigt som min klass hade en yngre vikarie som var en av de bästa lärarna vi hade.

Dålig akustik

En undersökning som hörselskadades riksförbund har låtit göra visar att över 40 % har svårt att höra vad som sägs i landets offentliga samlingslokaler. Den som är hörselskadad drar sig ofta för att besöka samlingslokaler där ljudet går förlorat. Särskilt svårt kan det vara att försöka höra på föredrag som hålls i kyrkolokaler där akustiken är avsedd för gudstjänst och psalmsång.

Jag har aldrig besökt tingsrätten i Eksjö men det har berättats för mig att denna offentliga lokal har så dålig ljudåtervinning att detta kan gå ut över rättssäkerheten. Där är det inte enbart hörselskadade som inte hör.

Det finns många kyrkolokaler som har mycket bra akustik för musikframträdanden. Det är därför även icke kyrkliga konserter hålls i våra kyrkor. Dessa lokaler är ofta sämre ur ljudsynpunkt när det gäller predikningar och föredrag.

Jag tycker det är viktigt att församlingarna ser över sina lokaler så att samlingslokalerna får en bra akustik. Det gäller både att se över lokalernas akustik och att ha ljudanläggningar som ger bra ljud anpassade till respektive lokal.

Alla helgons dag

På alla helgons dag glittrar kyrkogårdar runt om i Sverige av lågor från ljus på gravarna. Den här helgen brukar användas till att hedra avlidna nära och kära.

Minnesgudstjänster hålls i de flesta kyrkor. Denna helgen har mer och mer blivit en helg där många går till kyrkan. Jag kan se i min egen församling att det kommer fler för varje år till minnesgudstjänsten vid alla helgons dag.

Är alla helgons dag på väg att bli den stora kyrkliga dagen istället för 1:a advent och julottan?

Dålig inköpsdisciplin

Jag läste en webbartikel på Höglandsnytt med rubriken "Vetlanda tappar miljon i dålig inköpdisciplin".

Skattebetalarna i Vetlanda kommun förlorar runt 1 miljon kronor om året på att personal struntar i de upphandlingsavtal som inköpsavdelningen har träffat. Det konstaterar inköpsavdelningen i sin rapport om köptrohet. Man har tittat på priset på en speciell sorts produkt, som man har fått betala hos "väskdängare" och jämfört med vad man skulle fått betala hos företag man har skrivit ramavtal med. Ett exempel där kommunen fick betala 97.681 kronor medan en likvärdig produkt enligt ramavtalet skulle kostat 20.050 kronor. Det blev en onödig merkostnad på 77.631 kronor. Det finns fler exempel. Generellt kan man säga att köptroheten inom Vetlanda kommun är stor och man handlar på de avtal som finns.

Det känns skrämmande med de prisskillnader som anges i artikeln beroende på vilka företag man väljer att köpa hos. Det är lätt att ställa frågan är det likvärdiga produkter vi talar om. Som privatperson och som ägare till ett litet företag utan inköpsavtal inser jag att jag många gånger får betala ett högt pris för det jag köper.

Det är en själklarhet att kommunens anställda inte skall handla av "väskdängare" utan hålla sig till de inköpsavtal som finns. Det finns ett läge där jag tycker att man ibland borde frångå de stora inköpsavtalen. Det är att kunna handla från lokala företag i vissa situationer. De lokala företagen är viktiga som praktikplatser för vissa utbildningsprogram på gymnasiet. Då anser jag att det kan finnas anledning att skapa goda relationer mellan skolan och dessa företagen. En del i detta kan vara att ge möjlighet för skolan att i vissa fall också gynna dessa genom att göra inköp hos dem.

Ledarna måste driva infrastukturfrågor

Dagens unga människor har mycket god IT-vana och har höga krav på tillgänglighet via nätet. Sveriges offentliga organisationer borde möta deras krav. Cheferna i våra förvalt­ningar inom kommun och landsting måste prioritera om tillgängligheten av information. Att landsting fortfarande inte kan föra över information till ett annat landsting eller kommun digitalt eftersom de använder olika format är oacceptabelt.

Bredband måste ses som en medborgerlig rättighet och allmänt tillgängligt. IT-struktu­ren borde vara lika naturlig som våra vägar och vattenledningar. Det är idag ett stort problem att bredbandsinfrastukturen på grund av marknadskrafterna som fått styra är så dåligt utbyggd på många ställen. Det gäller inte bara glesbygden utan även på lands­bygden runt tätorterna och i skärgården.

Sverige är ett moget IT-land och allt fler medborgare har allt mindre förståelse för att tillgängligheten på nätet för tjänster från kommun, landsting, och myndigheter inte hänger med.

Politiska partier också i framtiden

Utan politiska partier är det svårt att tänka sig ett levande folkstyre. Vanligtvis så tänker man sig partier som en sammanslutning av ett särskilt slag. Till skillnad från företag, massmedia och intresseorganisationer antas de vara inriktade på att ta ansvar inför hela folket i alla frågor. De är inte specialiserade. Deras uppgift är att ställa upp i allmänna val och väga samman synpunkter och önskemål över hela fältet.

En allt intensivare intressebevakning av en fråga i taget, gör det svårare för partierna att åstadkomma en samlad bedömning. Specialiserade synpunkter, som lanseras oberoende av andra hänsyn, väcker större uppmärksamhet än de genomarbetade avvägningar som partierna förväntas presenteras. Fördjupad bearbetning görs alltmera sällan av de poli­tiska partierna själva. Tendensen är att förvaltningar, universitet och tankesmedjor övertar den uppgiften.

Går det att tänka sig ett fungerande folkstyre utan politiska partier?

Som en följd av att sakfrågorna blir mera komplicerade och mera internationella så kan man förvänta sig en växande vilja att engagera sig partipolitiskt. Ett växande behov att väga samman motstridiga intressen blir med åren allt tydligare. Ändå inträffar motsat­sen. Fler och fler frågor hänskjuts till experter. Valrörelser och mellanvalsdebatter styrs alltmer av massmedias behov av utspel, konflikter och skandaler snarare än av allmän­hetens intresse av sammanvägning. Partierna tvingas alltmer återspegla snarare än skapa den opinion som sätter sin prägel på samhällsutvecklingen.

Hur kan tendenserna till expertstyre och förytligande balanseras av de politiska parti­erna för att även ha en uppgift att fyll också i framtiden? Vad krävs av de politiska par­tierna för att framtidens medborgare skall vilja verka inom ramen för politiska partier i den utsträckning som samhällsutvecklingen kräver?

Jag ger inte svaret utan ställer frågorna som borde finnas med i partiernas framtidsdis­kussioner.