Politiska partier också i framtiden

Utan politiska partier är det svårt att tänka sig ett levande folkstyre. Vanligtvis så tänker man sig partier som en sammanslutning av ett särskilt slag. Till skillnad från företag, massmedia och intresseorganisationer antas de vara inriktade på att ta ansvar inför hela folket i alla frågor. De är inte specialiserade. Deras uppgift är att ställa upp i allmänna val och väga samman synpunkter och önskemål över hela fältet.

En allt intensivare intressebevakning av en fråga i taget, gör det svårare för partierna att åstadkomma en samlad bedömning. Specialiserade synpunkter, som lanseras oberoende av andra hänsyn, väcker större uppmärksamhet än de genomarbetade avvägningar som partierna förväntas presenteras. Fördjupad bearbetning görs alltmera sällan av de poli­tiska partierna själva. Tendensen är att förvaltningar, universitet och tankesmedjor övertar den uppgiften.

Går det att tänka sig ett fungerande folkstyre utan politiska partier?

Som en följd av att sakfrågorna blir mera komplicerade och mera internationella så kan man förvänta sig en växande vilja att engagera sig partipolitiskt. Ett växande behov att väga samman motstridiga intressen blir med åren allt tydligare. Ändå inträffar motsat­sen. Fler och fler frågor hänskjuts till experter. Valrörelser och mellanvalsdebatter styrs alltmer av massmedias behov av utspel, konflikter och skandaler snarare än av allmän­hetens intresse av sammanvägning. Partierna tvingas alltmer återspegla snarare än skapa den opinion som sätter sin prägel på samhällsutvecklingen.

Hur kan tendenserna till expertstyre och förytligande balanseras av de politiska parti­erna för att även ha en uppgift att fyll också i framtiden? Vad krävs av de politiska par­tierna för att framtidens medborgare skall vilja verka inom ramen för politiska partier i den utsträckning som samhällsutvecklingen kräver?

Jag ger inte svaret utan ställer frågorna som borde finnas med i partiernas framtidsdis­kussioner.