Värna om folkbildningen och demokratin

Att ordet är fritt är inte givit i alla länder. Men i Sverige är ordet ditt om man så önskar. Bildningsförbunden med sina studiecirklar har varit en grundpelare i svensk demokrati i 103 år. Årligen deltar ca 2 miljoner svenskar i studiecirklar.

Samhällets stöd till våra studieförbund och folkhögskolor har under de senaste åren successivt minskat. Detta är en olycklig utveckling. Folkbildningens möjligheter i framtiden berör demokratifrågan. En bred och väl fungerande folkbildning har ett stort värde som praktisk tillämpning i demokrati. Studiecirklar lär oss att i en öppet och offentligt sammanhang debattera och argumentera i en demokratisk beslutsprocess. På så vis bidrar folkbildning till att stärka det civila samhället och fördjupa demokratin.

Folkbildningen kan också inspirera och motivera människor att aktivt delta i samhällsdebatten. Detta är speciellt viktigt för röstsvaga och utsatta grupper i samhället, med särskilda behov av stöd för att aktivt kunna delta i samhällslivet. Studieförbund och folkhögskolor bidra till att skapa en öppenhet, förståelse och gemenskap som minskar risken för främlingsfientlighet och utanförskap. Folkbildningen spelar en viktig roll i välfärdssamhället.

Därför känns det oroande att moderatledaren Fredrik Reinfeldt framfört att hans parti vill minska det offentliga stödet till studieförbunden med 300 miljoner kronor och i stället prioritera statliga kulturinstitutioners verksamhet. Alliansens övriga partiledare verkar ha mer kunskap om folkbildningens stora betydelse för skapandet av det goda samhället. Kristdemokraternas Göran Hägglund och Folkpartiets Lars Leijonborg är tydliga med att de inte vill dra ner på studieförbundens anslag. Centerledaren Maud Olofsson vill i den senaste budgetpropositionen ge 90 miljoner mer än vad regeringen vill till folkbildningen.