Folkrörelser nödvändiga för samhällsbalansen

I en tid med maktkoncentration och globalisering av ekonomin behövs de lokala aktiviteterna. Människors delaktighet och direkta ansvarstagande hör till demokratins grundläggande förutsättningar.

Folkrörelserna spelade i början av 1900-talet en avgörande roll för den politiska demokratins utveckling. Mycket av det som folkrörelserna kämpade för har förverkligats i vårt nuvarande samhälle

Dagens ekonomiska och politiska maktkoncentration innehåller många drag som urholkar människors medbestämmanderätt och får demokratin att svikta. Den ständigt ökande produktionen av varor och tjänster tillfredsställer många behov men sker ändå i huvudsak på producenternas villkor. Statusjakt, reklam och massmedias framhävande av det glättiga livet skapar förväntningar som tenderar att förvandla många till passiva åskådare.

I en alltmer globaliserad värld tvingas nationer och regioner till anpassning. Samtidigt är det nödvändigt att lyfta fram motkrafterna. Samhällsengagemanget kanaliseras genom politiska partier. Alla slags folkrörelser kan spela viktiga roller för att möjliggöra delaktighet och inflytande. Tvärpolitiska intresseföreningar fyller en funktion i lokalsamhället där man kan gå samman i försvaret av den egna bygden och dess behov.

Ekonomiska särintressen breder ut sig och spelar en allt större roll. Tusentals lobbyister agerar både på hemmaplan och i Bryssel. De flesta av dem vill vidga marknaden för sina egna produkter och försöker därför påverka beslutsfattarna. Alkoholindustrin är ett exempel på hur det går till då penningen blir viktigare än folkhälsan. Om det saknas motkrafter undergrävs samhällsbalansen. Det måste finnas krafter som kan ifrågasätta och föra fram alternativ. Människors delaktighet och direkta ansvarstagande hör till demokratins grundläggande förutsättningar.